Av Ingegerd Häller
Ingegerd Häller är utbildad dansledare i Heliga danser. Studerar f. n. teologi (prästkandidat för Stockholms stift). Har bl.a. medverkat i skriften ”Hon gör allting nytt. Att arbeta med Sofia och feministisk gudstjänst”.
Inledning
I början av 1990-talet fick jag i min hand en bok med apokryferna till Nya testamentet. Med stort intresse läste jag danshymnen som ingår i Johannesakterna och skrev i kanten: Denna vill jag dansa!! Det var flera år innan jag kom i kontakt med Heliga danser och började dansa. När Maria Rönn under 2009 tog initiativ till en dansritual med danshymnen som centrum engagerade jag mig med stor glädje i projektet.
Översättningen är gjord i februari 2010. Jag riktar ett särskilt tack till forskarna Thomas Kazen och Rikard Roitto vid Teologiska Högskolan i Stockholm som delat med sig av sina kunskaper. Översättningen omfattar inte hela hymnen utan är begränsad till de delar som varit användbara i samband med dansritualen. Min översättning bör betraktas som ett första steg. Hymnen har från och med vers 96.1 inte tidigare varit översatt till svenska och de oöversatta verserna 96:9-12, 20-25, 30-34 och 37-49 är spännande läsning som också förtjänar att översättas. En fullständig och mer genomarbetad översättning är närmast att betrakta som ett forskningsprojekt. Inte minst krävs en större och mer gedigen kunskap om liknande texter från samma tid för att ge förutsättningar att överföra texten till ett nutida poetiskt språk som fångar och uttrycker vad hymnen vill förmedla till oss. Jag är dock övertygad om att en djupare förståelse av hymnen inte går att nå genom att läsa den utan enbart är tillgänglig i ritens gemenskap där vi i sången och dansen får möjlighet att tranformeras till helhet och integration. Med hymnens egna ord; nåden dansar och vi rörs till vishet och samklang med det gudomliga.
Danshymnen
| 94:1-6 |
Innan han överlämnades samlade han oss alla och sa: Innan jag överlämnas till dessa, låt oss sjunga en hymn till Fadern och sålunda gå ut för att möta det som ligger framför oss. Sedan han befallt oss att göra en cirkel och vi gripit tag i varandras händer, uppträdde han i mitten och sade: Följ [eg. hörsamma] mitt ”amen”. |
| 94.7 |
Och han började sjunga en hymn och sa: |
| 94.8 |
Ära till dig, Fader. [Fotnot 1] |
| 94.9 |
Och vi omringade honom och började följa [eg. hörsamma] hans Amen |
| 94.10 |
Ära till dig, Ord.
Ära till dig, Nåd. Amen
Ära till dig, Ande.
Ära till dig, Helige.
Ära till din Ära. Amen |
| 94.15 |
Vi prisar dig, Fader.
Vi tackar dig Ljus
i vilket inget mörker bor. Amen |
| 95.1 |
Varför vi tackar, säger jag:
Jag vill räddas
och jag vill rädda. Amen
Jag vill befrias, |
| 95.5 |
och jag vill befria. Amen
Jag vill såras,
och jag vill såra. Amen
Jag vill födas,
och jag vill föda. Amen |
| 95.10 |
Jag vill äta,
och jag vill ätas. Amen
Jag vill höra,
och jag vill höras. Amen
Jag vill förstås, |
| 95.15 |
Jag som heltigenom är förstånd. Amen
Jag vill tvagas,
och jag vill tvaga. Amen
Nåden dansar.
Jag vill spela flöjt, |
| 95.20 |
dansa alla! Amen
Jag vill sjunga klagosånger,
Slå er alla för brösten! Amen
Rymderna [Fotnot 2]
lovsjunger med oss. Amen |
| 95.25 |
Talet tolv
dansar i höjden. Amen
Det tillfaller Alltet
att dansa därovan. Amen
Den som inte dansar |
| 95.30 |
förstår inte vad som sker. Amen
Jag vill fly,
och jag vill stanna. Amen
Jag vill smycka,
och jag vill smyckas. Amen |
| 95.35 |
Jag vill förenas,
och jag vill förena. Amen
Ett hus har jag inte,
och hus har jag. Amen
En plats har jag inte, |
| 95.40 |
och platser har jag. Amen
Ett tempel har jag inte,
och tempel har jag. Amen
En lampa är jag för dig
som ser mig. Amen |
| 95.45 |
En spegel är jag för dig
som förstår mig. Amen
En dörr är jag för dig
som bankar på mig. Amen
En väg är jag för dig |
| 95.50 |
som färdas. Amen |
| 96.1 |
Följ min dans,
hör mig genom dansen
och när du sett det jag gör
tig om mina mysterier. |
| 96.5 |
Den som dansar förstår
vad jag gör,
att ditt är människans lidelse
som jag ska lida. Amen |
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
| 96:13 |
Den som såg det jag gjorde
såg mig såsom lidande
när du såg stod du inte kvar
utan rördes helt och hållen.
Sedan du rördes till vishet
har du mig som bädd,
vila på mig! |
- - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - -
| 96:26 |
Om du hade förstått att lida,
hade du varit i stånd till att inte lida:
Tillåt dig att lida
och du kommer inte att lida. |
- - - - - - - - - -- - - - - - - - - - - -
| 96:34 |
Jag vill att de heligas själar ska komma i samklang
med mig.
Lär känna vishetens ord! |
Fotnot 1
Här inleds en lovsång som benämner Guds olika uppenbarelser; Fader, Ord, Nåd, Ande, Helige, Ära, Ljus. Guds manifestationer spänner i det grekiska språket mellan olika genus; Ordet är maskulinum medan Nåden och Äran är femininum och Ande och Ljus är neutrum. Guds uppenbarelser i grekiskans språkdräkt kan därmed uppfattas som både könsbestämt och könlöst; det gudomliga rör sig inom och bortom könsbestämning och genus. Att kalla det gudomliga för Fader har sina rötter i ett patriarkalt samhälle, och även ordet Gud är på grekiska maskulinum. Djupast anar vi att Gud är ett mysterium människan inte kan benämna eller namnge, men vi tillhör en tradition som i första hand tilltalar Gud i maskulina termer. För många är detta ett hinder att närma sig Gud. Inte minst för dem som enskilt eller kollektivt utsatts för förtryck i Faderns namn eller av andra skäl upplever sig svikna av en patriarkal kyrka och tradition. Jag anser att var och en därför bör känna sig fri att ersätta ordet Fader i hymnen med Gud eftersom Gud i vårt svenska språk uppfattas som könlöst och är det närmaste vi kan komma mysteriet. För den som söker ett feminint ord för Gud är Visheten eller Sofia lämpligt eftersom Visheten förekommer som ett namn för Gud i både Gamla och Nya testamentet och är femininum i både hebreiska och grekiska (sophia). Hymnen refererar till Visheten och kan därmed associeras till den kristna och judiska vishetstraditionen.
Fotnot 2
I originaltexten står Ogdoaden, dvs ”Det åttondes ett” vilket är ett mycket svårtolkat begrepp. Begreppet ingår i en antik kosmologi som gav talet åtta stor betydelse, och det dyker upp i tidig kristen symbolism. Eftersom det antika begreppet ogdoad kan tolkas på mer än ett sätt och är svårt att överföra till en nutida förståelse har jag i detta sammanhang valt att översätta det med ”rymderna.”
Tillbaka till inledningen
